Tänk att känna sig nöjd ska vara så omöjligt.

Jag har lämnat bort Matilda idag till mormor och Sune. Tanken är att jag skulle få koppla bort lite måsten idag och kanske hinna med mig själv lite. Ni vet, kamma mig, borsta tänderna och sådana roliga saker. Men istället krånglar Kajsa som aldrig förr. Hon har krävt min uppmärksamhet sen 06.00 imorse då hon som vanligt varenda morgon vaknar med strålande leende. Hon har power-nappat i mitt knä fem minuter åt gången för att sen vakna och inte alls vara nöjd. Och jag har såklart varit sur och irriterad på henne hela morgonen. Alla mina mysiga planer sprack och istället blir jag SITTANDES istället för gåendes runt i huset och pyssla och mysa.

Och inte är det hennes fel heller. Hon passar ju på nu när hon märker att hon har mamma för sig själv. När det inte finns någon busunge i närheten som ska pussas och busas och dras i. Men det är hon som får se mitt dåliga humör och irriterande blick när hon är så här tjurig och vresig.

Nåväl, att det ska vara så svårt att vara nöjd. Jag har i alla fall hunnit scrappa lite. Sist jag gjorde det var i november så nu mår jag bra. Nästan lite för bra. Måste snabbt komma på något dåligt att klaga på :)

Nya sättet att få Kajsa att somna: Sätt ett hårband över ögonen, gunga henne och håll tummarna :)

Mitt senaste verk. Gjorde det imorse under lite för mycket stress. Men ska fixa lite smådetaljer senare.